Hur blev du så klok?
Med dig är det så lätt att vara jag
Du förväntar dig inget annat
Du dömer inte, du fnyser inte
Undviker inte det svåra
Du accepterar
Du peppar
Du stöttar
Ibland på avstånd, ibland här hos mig
Våra vägar har mötts och skilts och mötts igen
Tillsammans från före tidernas gryning
Sedan åtskilda, var och en på sin väg
Ensamma har vi lärt oss om Livet
Ensamma har vi funnit vår styrka
Så även denna gång
Men vi möttes igen
Du förstår mer än jag kan förklara
Du hör även det jag jag inte säger
Ser även det jag inte visar
Du gör som jag: du känner det
Och varje dag lär du mig mer
Att lita på mina känslor och mina aningar
Så som du kan lita på dina
Med dig är det lättare att säga även det svåra
Jag känner att jag säger för mycket
Visar för mycket
Men du tål det, du står kvar
Lyssnar
Svarar
Säger det jag behöver men inte alltid vill höra
Stöttar utan att bära
Med dig blir jag starkare för att jag får vara svag
Med dig vågar jag vara sårbar
Med dig vågar jag älska och visa det, eftersom du älskar som jag
Utan förbehåll, rent, fritt och glasklart
Med dig blir jag mer och mer Jag
För att du alltid är Du
Och jag älskar dig för det ♥
